Övriga kläder

Underställ, mellanskikt, förstärknings- kläder, mössa, handskar och stövlar. Det är vad detta avsnitt ska handla om. Under skalet måste du ha ett underställ. Jag rekommenderar att du skaffar dig två underställ. Ett nätunderställ det vill säga en nättröja med långa ärmaroch ett par nätlångkalsonger. Inga underställ i så kalladeandasmaterial kan transportera ut fukten lika bra som ett nätunderställ.

Det andra understället kan vara av merinoull eller ullfrotté. När det är riktigt kallt på vintern tar jag på mig båda underställen. Närmast kroppen har jag nätunderstället och sedan understället av ullfrotté. Tidig vår och sen höst har jag bara på mig understället av ullfrottéoch sedan ett värmande mellanlager i form av en fleecetröja.

När det blir lite varmare på våren och tidig höst behöver jag intedet värmande mellanlagret. Då räcker det med ett underställ i ullfrotté och sedan skalskyddet. När det sedan blir ännu lite varmare byter jag ut understället av ullfrottémot nätunderstället.

Understället och mellanlagret skall aldrig vara av bomull, för bomull absorberar fukt och kyler. Ull absorberar också fukt men till skillnad mot bomull värmer ull.

När det är kallt ute behöver du ett isolerande mellanskikt. Jag har en grå fleecetröja med dragkedja som jag skulle vilja säga är normaltjock. Den har fungerat bra här hemma, och i extrema miljöer som Arktis och Antarktis. Är det riktigt kallt ute och du vet att du ska stå still en stund. Då måste du ta på dig förstärkningskläder. I min ryggsäck har jag en tjock fleecetröja och ett par tjocka fleecebyxori polyester. Byxorna är gjorda så att de är lätta att ta av och på. Det är bara att dra ner skalbyxorna och sätta på sig fleecebyxorna. För de har hellånga dragkedjor i sidorna. Men om det är optimalt med fleece det vet jag inte. För många hävdar att dun är bästa materialet. Att dun är lättare och isolerar bättre än syntetmaterial, det vet vi. Men vi vet också att syntetmaterial står emot fukt bättre än dun. Jag är i alla fall nöjd med de förstärkningskläder som jag har. Nu vet du en hel del om skalskydd och vad du ska ha under skalskyddet, men det räcker inte. För du måste också ha något på huvudet händerna och fötterna.

Vi börjar med huvudet. När det är varmt och solen skiner har jag enkamouflagefärgad keps på huvudet. Skärmen på kepsen gör att jag ser bättre. Man kan säga att skärmen fungerar som motljusskyddet på din kamera.

På vintern använder jag militärens vintermössa, den är riktigt bra. Jag måste också ha något på händerna när det är kallt.

Bäst tycker jag ullvantar är med avklippta fingrar. Har jag sådana ullvantar på mig finns det ingen risk att jag tryckerpå fel knapp när jag fotograferar. Men ibland räcker det inte med ullvantar, då använder jag speciella fotohandskar.

De är gjorda så att jag kan sticka ut toppen av pekfingret och av tummen. De är bättre än vanliga handskar att fotografera med, men helt bekväm kännerjag mig inte med dessa fotohandskar. Och är det riktigt kalltfryser jag med fotohandskarna. Då har jag ett par stora tumvantar utanpå fotohandskarna. Som jag tar av mig när jag ska fotografera.

På sommaren har jag ett par tunna sockar av merinoull på fötterna. Vår och höst har jag lite tjockare sockor av ullfrotté. På vintern har jag dubbla sockar. Utanpå sockarna har jag oftast kängor. För jag tycker det är skönare att gå i kängor än i stövlar. Men är det väldigt blött då finns det inget bättre än gummistövlar.

Ett annat tillfälle då jag också använder stövlar är på vinternnär det är riktigt kallt. Men då är det inga vanliga gummistövlar utan speciellavinterstövlar som är fodrade med ullfoder. De är lätta att ta av och på och de är riktigt varma.

Nu har jag sagt mycket om vad som är bra kläder för fågelfotograferingJag hoppas att den informationen gör att du slipper frysa, när du är ute och fotografera fåglar. Nu är det bara avslutningen på kursen kvar och den kommer i nästa kapitel.